Modiga drömmar och smarta mål
’Det är ju bara en dröm’. ’Man kan alltid drömma’. Har ni också hört dem? Eller sagt dem? De överslätande kommentarerna som tar ner det man verkligen vill. Förminskar eller i värsta fall förlöjligar den där hägringen vi har vid horisonten. Jag har både hört dem och uttalat dem själv. Och vid det här laget även konstaterat hur onödiga och trista de är. För de gånger jag har gett mina drömmar en chans har det alltid lett till något bra, även om det inte nödvändigtvis tar mig hela vägen.
När man pratar om att sätta mål i företagssammanhang används ofta akronymen SMART. Målen ska, enligt denna praxis, vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbestämda. Det är bra. Funktionellt, tydligt och ett sätt att få med alla på tåget. Jag tror att vi ofta tänker ungefär så även när vi sätter mål i andra sammanhang, utan att vi kanske specar upp det i en powerpoint. När vi vill bygga om huset funderar vi snabbt igenom hur vi vill göra, vad det kommer att kosta och kräva i tid, vi förankrar med andra familjemedlemmar, stämmer av att det är genomförbart och planerar för när det ska vara klart. Check, check och check på alla smarta punkter.
En dröm behöver inte alls följa den ramen och kanske inte ens bör göra det i ett första skede. I stället kan den få skjuta rakt ut i universum, högt och visionärt. Spräcka glastak och kasta all verklighetsförankring överbord. Den kan gott få vara modig. Eller MODIG i en egen, drömlik akronym för Magisk, Orädd, Diffus, Inspirerande och Galen.
Efter många års kallpratande om barn, hus, jobb och vardagshändelser har jag tröttnat lite och börjat fråga människor vad de drömmer om. Reaktionerna varierar. Hos vissa tänder frågan genast en glimt och de berättar exalterat om just sin dröm. Men förvånansvärt många verkar besvärade och svarar något lagom som inte riskerar att sticka ut eller provocera. Kanske har de hört de där knäckande kommentarerna alltför många gånger.
Jag har gett mig på några av mina drömmar genom åren. Det har alltid fört med sig bra saker, även om jag inte lyckats ta mig hela vägen ut i universum. För att komma förbi dem som snörper på munnen och himlar med ögonen åt mina osmarta, eller modiga, drömmar har jag hittat ett angreppssätt som passar mig. Häng med!
Först ser jag på drömmen med kritiska ögon och bedömer om den skulle gå att ta sig an i mindre portioner. Om jag vill bli pilot eller författare, vad är första steget? Första steget är nästan aldrig oöverstigligt och därmed behöver man inte förkasta någon dröm i hela världen innan man har testat lite. Sedan ser jag till att hitta någon bra människa som har uppnått drömmen och som kan berätta hur det gick till. Det finns inga universalknep som fungerar för alla, men det är skönt och betryggande att höra att det går från någon som vet. Därefter är det bara att uppbringa all sin envishet och jävlar anamma, slita, lära, vara ödmjuk och inte ge upp.
Låt också gärna drömmen vara diffus och levande. Bara för att man har bestämt sig för något behöver inte målbilden vara helt statisk.
För vet ni? Även om jag inte blev Maverick, så ledde pilotyrket till enormt många upplevelser, personlig utveckling och ett fantastiskt år i San Diego. Och även om jag inte säljer lika många böcker som Camilla Läckberg (än) så har min debutroman lett till skribentuppdrag, lärdomar och fört människor i min väg som jag aldrig hade lärt känna annars.
En dröm jag fortfarande har är att stå på scen och sjunga. Nu tillbringar jag dagarna i ett konserthus, så innan chefen vet ordet av har jag kanske intagit Stora scenen i smyg.
Dröm modigt och häng med i berg-och-dalbanan.
Tre frågor om drömmar och möjligheter till Leo Razzak:
När jag följer någon av mina drömmar händer det förstås att jag inte når hela vägen, men ändå får med mig häftiga erfarenheter som jag aldrig hade fått om jag inte vågat satsa. Har du någon sådan upplevelse?
Att drömma är en del av att vara människa. Det är genom drömmarna vi visualiserar och motiverar oss till att göra det vi kan för att nå dit vi vill. Det är så jag ser på det. Sedan blir det sällan som man drömt om, utan kanske till och med bättre. Det är först när du kan se det som du kan nå det och drömmen är alltid första steget dit.
”Det är ju bara en dröm”, hör jag ibland. Vad är skillnaden mellan en dröm och ett mål?
Kanske lite som vision och mission.
Drömmen kan till synes vara omöjlig att nå, men den får dig på rätt väg och ser till att du har siktet på målet. Målet, det är lättare att nå. Din mission är att hela tiden skapa mål, och ju fler du skapar desto bättre resultat.
Jag har hört dig föreläsa för tusentals ungdomar på Ung Företagsamhets events och upplever att du verkligen får dem att lyssna.
Vad är det viktigaste du vill förmedla till unga med drömmar? Och är det någon skillnad på budskapet till vuxna med drömmar?
Mamma sa en gång något som jag tänker på ibland. Hon sa: ”Leo, när jag flyttade till Stockholm tänkte jag så mycket på hur det lät det jag sa, att jag glömde bort vad jag ville säga”.
Moralen under är att man bör tala sanning och så länge man gör det resonerar det med omvärlden, men det kan vara svårt. Det är enkelt att tro att sanningen kan göra dig svag och användas mot dig. Men sanningen är att den inspirerar andra till att också hitta sin.
